Recensionsklipp

(från förlagets instagram)

En recension på italienska!

Här, på en blogg, är det någon som läst La storia di Mary Jones, och tyckt om den.
Min gymnasieitalienska är väl lite rostig, minst sagt, och google translate inte alltid ens bästa vän, men när det gäller det här stycket:

La giovane autrice svedese, originaria di Gotemburgo, madre, moglie, scrittrice e libraia, con talento magnifico riesce ad avviluppare inestricabilmente l’attenzione del lettore parlando in modo insieme concreto e simbolico di desiderio, violenza, prevaricazione, protervia, misoginia, potere, conquista, identità, sentimenti, sensibilità, amore. Brillantissimo.

... tror jag ändå att man kan lita på maskinöversättningen, som låter såhär:

The young Swedish author, native of Gothenburg, mother, wife, writer and librarian, with magnificent talent, can inevitably envelop the reader’s attention by speaking in a concrete and symbolic way of desire, violence, abuse, prowess, misogyny, power, conquest, identity, feelings, sensitivity, love. Brilliant.

Fint ju!

Lite boksläppsågren

Uh, det här med boksläpp är verkligen ... allt på en gång. Roligt, bekräftande, pirrigt, häftigt, läskigt, smärtsamt.
Just nu känner jag mig mör, och lite skör. Längtar lite efter att vara osynlig ett tag, men vet samtidigt att det kommer energi ur att vara i detta och prata om boken. Redan nu på onsdag ska jag prata på biblioteket här i Lerum, tillsammans med min kollega Gunnar Källström, som kommit med sin romandebut "Säg att du älskar mig, tre gånger" alldeles nyss. Det blir roligt.
Jo, jag VET ju att det är så, men måste också få pausa och mest känna för att ligga i soffan med någon annans bok eller kanske en teveserie eller kanske nåt helt annat skrivande, vad vet jag. ALlt går i vågor. Just denna vårmåndag var det lite neråtsvep i vågen.

Recensionsdag!

Puh!
Idag är alltså den stora dagen. Jag googlade mig själv redan klockan sju i morse, som man gör ...

Mycket fint har rullat in. Allra bäst hittills denna, från Sydsvenskan.

Men även dessa är fina:

Göteborgsposten.

Arbetarbladet.

Aftonbladet

Fiktiviteter skriver superfint, på egna bloggen och på Kulturkollo.

Och även Johannas deckarhörna gillar.

DN verkar inte finnas på webben än, och Svenskan väntar jag fortfarande på ... håller tummarna!
Här är DN-recensionen.


Nu även i Kristianstadsbladet och Ystads allehanda (samma rec).

Och Bernur skriver fint på bloggen!


Mera:

Corren har skrivit.

Fler bloggrecensioner: Lyrans noblesser, och även Boktanken.

Superfint i Norra Skåne.

Jag fortsätter att uppdatera detta inlägg när det rullar in mer!

Egentligen får man ju inte kommentera sina recensioner, men

(Här är sågningen.)

The story of Mary Jones

Jag fick ett mail idag som bland annat fint innehöll den här länken. Till en recension av Mary Jones på engelska, och en översättning av första avsnittet i boken.
!!!

Det är ju något med engelska och hur det känns att läsa formuleringar om min roman och mitt skrivande på det språket… Men det är också en fin recension! Se själva:

"Elin Boardy is wonderfully steeped in the classic novel that inspired her but determined to give it her own twist."

"The dialogue between the main characters conveys the mixed emotions, inhibitions and bravado of human interactions; it is understated, not strewn with briny piratical jargon; the psychology beneath the surface is finely observed."

"The author is a great portrayer of desire and repulsion and the heady cocktail they can sometimes make in combination."

Sånt där som jag ÖNSKAT att det skulle skrivas om boken!

Läs gärna.

Ännu en besatthet

Fick tips om ett spel till telefon/platta under nyår, som jag sedan raskt/hetsigt/febrigt spelat mig igenom: Monument Valley.

M C Escher-inspirerade miljöer, omöjliga perspektiv, en tyst vit figur (Ida), svarta vankande och skränande kråkor, ändlösa trappor och broar och dörrar, utsökta miljöer.
Så vackert!

Alltihop passade mig perfekt, och jag har suttit nästan andlös och spelat.

Det finns inte mycket till plot, och inte mycket mer uppdrag än att ta sig fram. Hitta rätt knappar att stå på, rätt vred att vrida och reglage att skjuta (och så djupt i mig de där raspiga ljuden från Myst är nedlagda! Det finns ett svagt eko av det i detta: att undersöka och undersöka och gå fram och tillbaka tills lösningen uppenbaras) för att kunna ta sig vidare.

Den gula figuren där är Totem, en vän som dyker upp då och då, och kan hjälpa Ida att ta sig fram och vidare. Om jag inte redan visste att mitt hjärta fås att slå snabbare på de mest underliga vis skulle jag kanske förvånas av att det går att känna så starkt för en tyst fyrkantig figur. Men. Men! Den spänning och dramatik som ändå finns i detta mestadels meditativa kringvandrande, har med Totem att göra. Väldigt fint.

Och som allt annat finns det förstås fanart på internetz, som skaparna samlar ihop på en tumblr.

Nu sitter jag här och sörjer lite att jag spelat färdigt alla banorna ...

Lite mer Mary Jones

Här kan man höra mig läsa bokens inledning: på bokpuffen. Väldigt konstigt att höra min egen röst förstås, men annars tyckte jag att det blev bra.

Sen har jag googlat mig själv igen, och hittat ett par grejer jag inte sett förut.

Detta var fint: i skånskan. Jättejättefint, alltså ...

Även det här, från Ronneby bibliotek, var fint.

Snart får det räcka?

Okej, två till!
Smålandsposten, jättefint.
Och Fria Tidningen, dito. Jag tänker att om en som är litteraturvetare med särskilt intresse för "genus, intersektionell maktanalys [och] viktoriansk litteratur" gillar det jag gjort så har jag lyckats med åtminstone en hel del av det jag ville.

"snudd på oförskämt begåvad"

Vem då ?
Jag!
Hohohoooo [ekande vansinnesskratt]

Idag: trött efter en fantastisk releasefest igår, och tidsomställning och städning inför Morgondagens Stundande Händelser i Hemmet.
Men glad.

Inte ens en riktig jävla sågning, som den i xpresssen idag, kan sänka mig.


För det jag vaknade upp till var rubriken ovan, i sms från min redaktör. I sin helhet låter det såhär:

Och, det måste sägas med en gång: den som anklagar svensk samtidsprosa för att vara provinsiell, måste komma ihåg att det finns motvikter. När den snudd på oförskämt begåvade Elin Boardy nu ger ut sin tredje roman, blir det åter tydligt att hon i sitt författarskap rör sig långt ifrån den endast till hälften förklädda fiktion som vi har fått för vana att försknipa med ung, svensk samtidslitteratur. 

Ja. Ojoj! I sin helhet är recensionen i Svenska Dagbladet riktigt riktigt fin. En bra läsning av romanen, välskrivet, och så mycket fina saker om boken. (Och om mig, förstås. Smickrande!)
Finns inte på nätet än, uppdaterar med länk när jag ser den.


UPPDATERING: länken är här!

Glädjerop gånger två

Vilket trevligt sätt att inleda en solig lördag: hitta två stycken mycket fina recensioner, en i ÖstgötaCorren och en i Norrköpings Tidningar.

Beskrivningen i Corren av "Allt som återstår" är ju också (fast jag kanske inte håller med helt och hållet...) helt fantastisk!
Såhär:

Jag gillar verkligen Elin Boardys utveckling. Debuten ”Allt som återstår” var förvisso språkligt stark men den hade en minimal handling där två människor gick omkring och teg i ett äktenskap och för mig kändes den som ett Sune Jonsson-fotografi . Man vet att det är bra men är förtvivlat trött på svartvitt svårmod. I ”Mary Jones historia” målar Elin Boardy i färg. Starka sprakande färger, dofter och ljud.

Kan man annat än gilla den inledningen?

Recensionsdag

Det kan vara att jag är lite sjuk och därför avtrubbad, det kan vara att det faktiskt är tredje gången jag gör det här, det kan vara att Ulrika Milles i Kulturnyheterna uppfyllde alla mina drömmar om hur recensionerna skulle kunna bli redan häromdagen. Men: jag har inte varit så uppjagad idag som jag föreställde mig.
Men jag ska inte heller sticka under stol med att jag ÄR nöjd och glad med de recensioner som kommit. Länkar till några här:

Bernur skriver fint, tycker jag. En riktigt blurb-slutkläm ...

Kristianstadsbladet, Ystad Allehanda och Trelleborgs Allehanda. (Hej sydöstra Skåne! Hej Skurup!)

Helsingborgs dagblad (med lite invändningar mot (dagboks)formen.)

Arbetarbladet.

Kulturnytt i radion, jättefint av Jenny Aschenbrenner!

... och ett par till som inte finns på nätet än men som jag fått läsa via förlaget.


Väntar fortfarande på de stora ... (drömde till och med att jag vaknade och gick ut och hämtade DN, för att se vad de skrivit.) Till helgen kanske?

Lektörsomdöme från btj

(Tur att jag har ett konstigt minne som trots föräldraledighet inte avaktualiserat lösenorden från jobbet)

Så här skriver btj:s lektör:

Elin Boardy (född 1979) romandebuterade 2008 med Allt som återstår. Mot ljuset utkom 2011. Efter dessa uppmärksammade romaner återkommer Boardy med en mycket läsvärd, intelligent upplagd historisk roman. Med utgångspunkt i Stevensons klassiska Skattkammarön låter hon kökspigan Mary Jane berätta sin historia, om sitt liv och om Dolores och John Silver. Mary Jane, en fattig landsbygdsflicka, får som tolvåring plats på värdshuset Kikaren i Bristol, hos Dolores och John. Dolores lär henne läsa och skriva och ger henne en dagbok att "nedteckna" sitt liv och deras berättelser i. Åren i Bristol, tiden på ön Hispaniola, före och efter Silvers död återges ur flickans perspektiv med kvinnornas situation i centrum för intresset. Fattigdom, våld, sorg men också kärlek och framtidstro gestaltas skickligt med stor inlevelse. Personerna från Skattkammarön uppträder även här men ses helt ur Marys ögon. 1700-talets Bristol levandegörs suveränt liksom kontrasten Hispaniola. Den som inte läst Skattkammarön lockas att läsa denna "förlaga" men Boardys roman lever helt sitt eget liv!

Dock: Mary Jane? Ehm.

Nåväl, spelar förstås mindre roll. Korrfel, närmast.

I övrigt: jättefint, ju. 

Väldigt roligt att boken kallas intelligent, tycker jag! Det gillar jag särskilt. 

Recension i Värmlands folkblad

Jomen, här var ju en till tidig recension!
Värmlands folkblad.

Vilken väldigt fin inledning!
Även fint om Mary Jones, tycker jag.

Lite mer om Mary Jones (och mig)

Boken har fått en recension! Jättefin, i senaste numret av Vi.
Oline Stig skriver: "Vissa böcker ger mig en aha-upplevelse av litteraturens möjligheter. Elin Boardys tredje roman, Mary Jones historia, är en sådan bok."
Och:

"John Silvers skattjakt framstår som blek i jämförelse med kvinnornas stormande kärleksliv och själv är han en rätt ömklig figur. jag får en obetvinglig lust att läsa om Stevensons original. Men Mary Jones historia är en roman i sin egen rätt och litterär återvinning när den är som bäst." 

Hurra!

Biblioteket i fokus, bif, har skrivit om succédebutanter, och då bland annat de nominerade till Borås tidnings debutantpris 2009. Här kan man läsa en intervju med Sara Mannheimer som vann, och lite mer enkätliknande från oss andra.


Sen var detta lite skoj, tycker jag, presentationen av boken på Bibliotek i Värmlands webbplats (man får nog skrolla ner en bit för att hitta. "kökspiga ombord på Long John Silvers fartyg med destination Skattkammarön". Hehehe. Heh. Jag skulle vilja hävda (och här tror jag att jag har Urban med mig) att den som skrivit det inte har läst Skattkammarön. Men vad gör det om hundra år, som det heter. Hoppas bara att den pitchen inte gör nån piratvurmare alltför besviken.
Däremot hurra för meningen "Elin Boardy är en mästare på historiska romaner!"

Varning för sågning av Boardys nya!

Jaha, där får man för att man botaniserar bland den oöverskådliga och vildvuxna floran av bokbloggar: hittar sågning av sin egen bok minsann.

Jorå, jag vet ju att de finns, jag är medveten om att det jag skriver inte går hem hos alla. Och ärligt talat så tar jag inte åt mig så förfärligt. (Tänk er nu min favoritgest: ett knivhugg mot bröstet, båda händerna om bladet, och så kämpa för att dra ut kniven igen. Varför? Varför?!!)

Lite roligt dock att författaren till en av de andra sågningarna (fast hon verkar ju bara kommentera sin sågning i bloggen, själva recensionen har jag faktiskt inte läst, tror jag) dyker upp här också, i kommentarsfältet, glad att ha fått medhåll. (Kniven! Hjärtat!)

UPPDATERING:

Vi kan väl säga såhär, att det faktum att Annina Rabe nämner Mot ljuset som en av sina bra läsupplevelser under 2011 rätt kraftigt kompenserar eventuellt hjärteblod som spillts ovan.

En sågning och en fin reension

Man släpper iväg sin roman. Man får barn, och glömmer nästan bort boken. Människor frågar "Hur går det med din bok?" och jag stirrar tomt ett ögonblick innan jag får samlat ihop tankarna och orden till ett "Öööh, bra, tror jag ...".

Men det går nog bra. Det droppar fortfarande in en recension här, och en där. Googlar mig själv lite då och då, fortfarande.

Härom veckan hittade jag denna i sanning osande sågning på en blogg.

"[…] ganska snart känner jag bara obehag inför denna ytliga och torftiga historia, som smetats ut över mer än 300 sidor utan att någonting blir sagt." Men kära nån!

Nå. Jag tar det med jämnmod, vad kan jag annat? Det finns mycket fina ord som väger upp det där.

Till exempel denna, i Dala-Demokraten. "En berättare av rang", det är väl inte illa!

Fin recension!

... som min redaktör mailade över igår:

På dagensbok.

Tycker att det är både fint läst och fint skrivet. Så här t ex:

"Allt är sammanflätat, upplyst och fördolt på samma gång. Det är att vilja vara i ljuset och samtidigt, framför sig, se det."

Fler recensioner

Det går fint. Nya boken är ute, den seglar bort och jag ser på och det är faktiskt inte som när debutboken kom. Det är lugnare nu, allt tycks lite mindre livsavgörande.

Det är roligt med fina recensioner, det är fantastiskt, förstås, men jag upplever också att allt inte står och faller med det. Förstås. Men ändå något som måste upplevas och inses och begripas.

Här är ett par nya och väldigt fina recensioner:

Svenska Dagbladet

Kulturnytt i radion

Och en rappt skriven sågning:

Sydvenskan

GP har också skrivit, men den hittar jag inte på nätet. Den var kort men övervägande bra, men kallade språket för "skolboksprosa" vilket låter trist även om jag inte riktigt förstår vad det betyder.

Det verkar gå bra

Medieutrymmet idag upptas förstås av Elizabeth Taylors död, och kanske är det därför som varken GP, DN eller Svenskan recenserar Mot ljuset idag. Det kommer väl. I övrigt verkar det gå bra! En del väldigt väldigt fina ord, och några mindre fina. Men allt som allt, hittills, känns det väldigt bra.

Här är länkar för den som är nyfiken eller inte orkar sålla sökresultat:

Helsingborgs dagblad

Norrköpings tidningar

Arbetarbladet

Kristianstadsbladet (samma recension även i Norrbottenskuriren)

Bernur

enligt O

Fiktiviteter

Kortedala och Gamlestadens biblioteksblogg

Jag kan väl få gotta mig åt att citera ur recensionen i Helsingborgs dagblad:

"Det är förstås vanskligt att uttala sig om ett författarskaps betydelse efter blott två publicerade böcker, men i Elin Boardy ser jag någon som är redo att ta över det stora, breda berättande som utmärker de mest älskade delarna av vår samtids litteraturhistoria. Bättre än så kan det knappast bli."