Dagar utan slut

Vilken febrig sträckläsning! Så där så att jag bar boken med mig och stod och läste vid spisen medan jag gjorde lunch. Läst hela dagen in i kvällen och tyckte väldigt mycket om den. Språket hetsar fram, både talspråkligt och brutalt och samtidigt bitvis hur vackert som helst. Huvudpersonerna är Thomas McNulty och hans John Cole och deras berättelse, hela tiden Thomas perspektiv och röst. Tiden är 1800-tal, före och under och efter amerikanska inbördeskriget. Tiden flyter fram lite hur som helst i romanen, eller kanske snarare ganska oviktigt. Det är upplevelserna och erfarenheterna och platserna som har betydelse.

Ishiguros blurb på framsidan är väldigt träffande: ”en våldsam och lyrisk vilda västern-roman som likt en rundmålning fångar den amerikanska kontinenten i sitt vardande”. Och så vill jag tillägga att det är en kärlekshistoria som inte liknar så jättemycket annat.

Översatt av ypperlige Erik Andersson.

Läs!

Ny roman ute idag!

Idag kommer min femte roman: Nätterna på Winterfeldtplatz.
En underlig tid att släppa bok, men jag hoppas att den ska hitta fram till läsarna även i en värld där vi rör oss på andra sätt.

Vad jag läste 2017

Det blir visst inte så mycket uppdaterat här nuförtiden, men här kommer i alla fall ett inlägg om vad jag läst 2017.

Januari
Dockan Bella, Bouraoui
Ingenting och allting, Yoon
Voluptuous panic, Gordon
Romanmanus av en vän
De försvunna böckernas bibliotek, Leandoer
Tio över ett, Laestadius
De polyglotta älskarna, Wolff
Slag, Bezawork Grönlund

Februari
Nerverna, Nyman
Argonauterna, Nelson
Pilgrim at Tinker Creek, Dillard
1947, Åsbrink
Manus lektörsläst åt W&W

Mars
Allt som blir kvar, Beijer
Ordbrodösen, Arvidsson
Ödmården, Håkanson
Syndavittnet, Hagberg
Vända hem, Gyasi
Säg att du älskar mig, tre gånger, Källström
Lögnernas träd, Hardinge

April
Jane, räven och jag, Arsenault
En liten plats, Kincaid
Vildsvin, Lutz
Snön faller i Cochise county, Claeson
Everything beautiful is not ruined, Younge-Ullman
Mödrarnas söndag, Swift

Maj
Hopplöst men inte allvarligt, Hansson
Sista beställningen, Swift
Den gula tapeten, Perkins Gilman
En kvinnas blekblå handskrift, Werfel
Wink, Poppy, Midnight, Tucholke
Between them, Ford

Juni
Gingarderoben, Jamison
Gruppen, McCarthy

Juli
The ministry of utmost happiness, Roy

Augusti
Kungadottern, Östnäs
Krigstid, Östnäs
Korpgudinnan, Östnäs
Kvinnokungen, Sjögren
Det var vi, Hashemzadeh Bonde

Gratulerar till din förgörelse, Ito

September
Och solen har sin gång, Hemingway
Goodbye to Berlin, Isherwood
Ett litet liv, 200 sidor av 700

Oktober
Sidonie & Nathalie, Combüchen
Krokas, Olofsson
Tornet och fåglarna, Mattson
En väktares bekännelser, Säfström
Fejk, Lockhart
Blått, Nelson

November
Öknens alla blommor, Enqvist (novell)
Sköldpaddor hela vägen ner, Green
Visheten vaknar, Säfström
Finna sig, Lidbeck

December
The hate U give, Thomas
Separationen, Kitamura
Hustrun, Wolitzer
Den nya dagen gryr, Svedjedal

Antal lästa böcker: 56 och en halv, plus en novell.

Kvinnor: 41

Män:15

Ungdom: 16 st

På engelska: 5

Lika men olika

Litterär trend: korpar och kråkor?

Jag kollar den här listan över ungdomslitteratur, hos New York Public Library, och tycker mig urskilja en trend ...

Får väl även inkludera denna: 

UPPDATERING:
Även dessa måste ju komma med på listan! (Urban tipsade om den första)

Läsning: juni

Jaha, jo, jag tänkte att jag väl kan göra det månadsvis i fortsättningen?

I juni var mitt lästempo uppe i max, och den där känslan av att FROSSA i litteratur hade fullständigt tagit över. Mot slutet av månaden gick det långsammare, vi hade gäster och kvällsliv och jag höll på lite med min egen text – alltihop sånt som gav mindre tid åt läsandet.

Trots detta ser listan för juni ut som följer:

Vitsvit, Athena Farrokhzad
Diktsamling, Lina Ekdahl
En engelsk korsfarare hos Djingis Khan, Henrik Höjer
Medeltiden i ord och bild, Kværndrup & Olofsson (påbörjad tidigare)
Jazz, Toni Morrison (omläsning)
I ljusets makt, Leigh Bardugo
Springkällan, Kerstin Ekman
Timmen före midnatt, Ida Simons
De osynliga, Roy Jacobsen
När Kejsaren var Gudomlig, Julie Otsuka
Linjen, Elise Karlsson


11 böcker, varav en som jag läst ungefär halva tidigare, och avslutade nu.

8 kvinnliga författare och 4 manliga (fast två av dem skrev ihop…).
8 skönlitterära och 2 fackböcker.
1 för barn/ungdom.

2 diktsamlingar.

En omläsning, det var nog mer än femton år sedan jag första gången läste Jazz. Den får sägas vara en av månadens höjdpunkter, vid sidan av Jacobsens De osynliga som jag stått i kö på länge på jobbet och verkligen verkligen tyckte om. Så mycket, faktiskt, att jag köpte den redan innan jag läst ut den. Den är fantastisk! Stilla men spännande, vardaglig (så mycket beskrivningar av arbete!) och poetisk på samma gång. Svår att beskriva, men omedelbart fängslande. En familj på en nordnorsk ö, livet.

Att säga att det finns paralleller till Allt som återstår skulle vara extremt smickrande för min debut, men det finns några beröringspunkter åtminstone på handlingsplan, tror jag. Sen är hans språk och gestaltning av en annan klass, förstås. Jag tippar nominering till Nordiska Rådets pris nästa år, och helst vinst …

I övrigt tyckte jag mycket om Julie Otsukas debut, tyckte att den gjorde sig såhär, läst efter Vi kom över havet. Kronologin stämnde, och de gav varandra mycket, böckerna. 

Kerstin Ekmans Katrineholmsböcker som jag av nån anledning inte läst innan – mycket bra förstås. Ska snart ta tag i del tre.
Elise Karlssons Linjen slukade jag på en kväll, den var lågmält intensiv och speciell och jag tyckte om den. 

Krig och relativ prissättning*

Hej bloggen. Hej läsarna.
(Håll i er, det här är ett sånt där inlägg där jag tar en mycket lång omväg fram till en ganska liten poäng.)

En liten besatthet jag har som jag väldigt sällan, om nånsin, skrivit om här, är första världskriget.
Japp.
Skyttegravarna och meningslösheten och de unga männen i leran. Brrr.

Nu härom kvällen hade Kobra ett inslag/program om det, och följande roliga replikskifte utspelades i hemmet:

Jag [ser nedanstående bild på min skärm]: "OOOOH! Kolla kolla!"
Axel: "Allt livets goda i en bild!"

Mycket osäker på om han hånade eller uppmuntrade mig ...

Hur som helst. I programmet fladdrade en bok förbi, som jag sen återfann på en blogg jag läser ibland. Kollade upp den på adlibris, och fann följande.

I min app kostade boken 164 kronor. Via hemsidan 194 kronor. Efter vad jag kan begripa är det samma bok. Skärmdumpar nedan:

Men! Vi är inte färdiga än. Plotten tjocknar! 

Idag när jag kollade igen kostar den 184 kronor via hemsidan, men 166 kronor i appen. 

WTF?! Jag förstår ingenting. Varken förändringen av priserna, eller varför de skiljer sig såpass mycket åt. Nån annan som begriper? 

* "Priskrig", för oss Göteborgare.

Uppmaning och begäran till bokbranschen

Okej, om någon bokbranschperson läser denna blogg nån gång emellanåt, se upp, se hit, gehör, giv akt! Med andra ord: här är en uppmaning till dig/ditt förlag/er.

Ge ut det här bokpaketet (typ*) på svenska! Jag stod i den tyska bokhandeln och övervägde att betala 75 euro för den tyska utgåvan, och herregud, så bra tyska kan jag ju verkligen inte! Fatta då allvaret i detta! 

Jag har vridit bilden så ni lättare ska se vad det står.

* Tja, jag kräver inte EXAKT de här titlarna (på svenska skulle väl Thorvall kunna inkluderas, t.ex.). Nån känner jag inte till, Houellebecq har jag inte läst och Coelho tror jag mig med lätthet kunna vara utan, men GREJEN! 

Och sidorna var röda utanpå (ja, vad heter det? Kanten på sidorna, ni fattar...) Snyggt! 

Den som söker den finner

Heeee

Vill ha!

Åh, det här låter faktiskt helt underbart! Bara titeln! Och den Caligaris kabinett-liknande layouten. Mums. Men den är stor och tung (300 sidor, väger över ett kilo, den lever upp till sitt namn) och kostar 275 spänn på Adlibris, så den får vänta lite. 

Kaniner

I lägenheten i Berlin hittade jag en barnbok som gjorde otroligt starkt intryck på mig som liten. Die Kanincheninsel. Jag minns bilderna precis från när jag var barn, stämningen, färgerna. Jag vet faktiskt inte vad den heter på svenska, Kaninön, kanske? (Det låter underligt.)

Boken handlar om en kaninfabrik, otroligt dystert och hemskt, dit små kaniner kommer i lådor och får sitta i burar tills de ätit sig tjocka, då det kommer män och hämtar dem igen. Mer får man inte veta, och mer vet inte kaninerna heller. Undrar verkligen vad jag tänkte/inbillade mig som barn. Jag var ju rätt liten när jag/mina föräldrar läste boken. Kanske köpte jag helt enkelt konceptet med en okänd framtid. Kanske fattade jag? Minns inte, men det kan ju vara därför den gjorde sånt intryck på mig...

Till kaninfabriken kommer Den lilla bruna, och sätts i samma bur som Den stora gråa. Tillsammans rymmer de, men den stora gråa har glömt allt om världen och friheten, och tycker bara att det är otäckt. Den återvänder till fabriken, och den lilla bruna skuttar iväg på egen hand för att gräva sig en håla. 

... och den där boken jag hade med mig för att läsa i Berlin ser ut så här:

Sammanträffande? Eller vad är det med Tyskland och kaniner?

Jag måste säga att jag inte begriper varför Farväl till Berlin fått det där omslaget – om det inte verkligen ÄR något med Tyskland och kaniner – det framstår som rätt obegripligt. Men har inte hela den där nittonhundratalsserien (Lind & co) rätt mysko omslag?

Från Berlin

Friedrichshain, Berlin. Dimma och råkallt. Cafét är oerhört mysigt, men spelar Michael Jackson non stop, tyvärr. Doesn't quite do it for me.

Jag läser mer Christopher Isherwood: Farväl till Berlin (som faktiskt ändå hann komma innan vi åkte!) och Mr Norris changes trains, som fint nog fanns i lägenheten. Ångrar att jag inte släpade med mig även Christopher and his kind. Nåväl, den ligger ju hemma och väntar.

En stad att gå in i. Här finns så mycket, historia, minnen, rent fysiskt. Muren, gatorna, granatsplitter i husväggar.

Vi traskar, åker U-bahn, pratar pratar pratar. A. har plöjt Antony Beevors Berlin slutstriden 1945 igen, pepprar mig med siffror och detaljer.

Riksdagshuset, Wilhelmstraße, och ja, det ÄR en lekplats där Hitlers bunker låg.

Jag skriver inte, jag tänker inte på särskilt mycket alls, annat än den här staden, faktiskt. Tankar som snurrar när vi lägger oss, gata upp och gata ner. Det liknar ingenting!

Bilder kommer nog när jag är hemma vid egna datorn igen, tror jag.

Berlin

Imorgon eftermiddag far vi!

Mina efterlängtade beställda böcker har inte kommit, så idag traskade jag in till Stadsbiblioteket och lånade Farväl till Berlin ... Dessutom har jag packat Andningsgunga som kom som en fin julklapp i förskott från förlaget. Tackartackar! 

Igår kväll skickade jag en pdf med texten/romanen/projektet till Jessica. Nej, jag vill faktiskt kalla den romanen nu. Det är det den är, eller i alla fall det den ska bli. 

Någon gång i januari ska vi ge respons en tredje gång. 

Jag tror faktiskt att jag vet vad jag håller på med (i skrivandet). Tycker att det jag gör och det jag vill blir synligare för mig. Det är ju alltid lika vagt och flummigt att skriva om, men NÅGOT vill jag ändå säga. 

Kanske bloggar jag från Berlin, kanske inte.

Inköp av litteratur

Ja, ja, jag vet. Vi har massor av böcker, jag arbetar på bibliotek. 

Men jag kan inte låta bli! 

Samtidigt som jag betalade förra Adlibrisfakturan klickade jag hem tre böcker till: 

Haha, så sobert, så smakfullt! Så god smak, rakt igenom! 

Tur då att jag är så ödmjuk och inte gör nån affär av det. 

Taget af tyskerne - om danskere i 2. verdenskrig

Jag köpte ju, efter tips från J., en bok om danska motståndsrörelsen, Taget af tyskerne, av Sven Arvid Birkeland. I synnerhet handlar den om de tillfångatagna motståndsmännen, om tortyren av dem och om de spår som detta har lämnat hos dem och deras efterkommande (i tredje och fjärde led). 

Jag har  plöjt mig igenom den och läste ut den nu idag. Oavbrutet intressant! Mycket mycket otäck. Mycket klarar jag på något underligt sätt att läsa, eller åtminstone skumma mig igenom, men beskrivningen av hur man gör för att hänga barn (som är för lätta för att dö av den metoden) gjorde mig alldeles vilse och yr av avsmak och sorg igår kväll. 

Idag grät jag lite över ett sista brev från en dödsdömd ung man till sin käraste.

 

Det är ett fantastiskt arbete han lagt ner, Birkeland, som intervjuat alla dessa människor och satt in det i sitt sammanhang. Visst är det vissa saker som jag inte är helt med på – referenser till särskilda datum under kriget, t.ex., men inte behöver man vara dansk för att begripa. Så allmängiltigt. Så intressant också detta att det är vårt grannland och/men att situationen här såg så helt annorlunda ut under kriget, och alltså även efter. 

Alla dessa berättelser om att återvända från fängelse/tortyr/koncentrationsläger och försöka återgå till ett alldeles vanligt liv. Ett begynnande femtiotal med en idé om att man skulle tiga och gå vidare. 

Alla familjer som det påverkat, och fortfarande påverkar. 

Alla dessa skrämmande samstämmiga berättelser om att sova med ljuset tänt/med radion på/med mardrömmar/med vapen under kudden. 

Vad jag sen använder denna läsning till, hur det sipprar in i skrivandet och texten, det kan jag tyvärr inte berätta för er, kamrater. Det återstår för mig att veta och er att upptäcka. 

(Som en fotnot kan jag meddela att jag numera tänker på danska.)

Research

Senaste fyndet bland mina långa vindlande surfningar efter information om jag-vet-inte-vad:

Tänk om man faktiskt kunde köpa alla böcker man hittar. Den här finns (åtminstone delvis) på Google Books, men ändå.

Research

Den här fick jag på posten idag! 

Otroligt att man kan bli så glad för en sådan bok, över 500 sidor är den dessutom ...

Uppdatering: 

Ja, glad är ju inte precis vad man blir av att läsa, men otroligt intressant är det. Om en smärta och en tystnad som förs vidare genom generationerna. Om människor som utsatts för de mest fruktansvärda upplevelser och sedan kastas in i det vanliga livet. Hur klara av det? Vilket mastodontarbete han gjort, Birkeland, otroligt imponerande. 

Starkt och gripande och bitvis outhärdlig läsning. 

Det här blir jag inte färdig med än på ett tag! 

100% kapitalism

"Min litteratur har stått som ett laddat vapen. Som motstånd och möjlighet, som något storslaget, oformligt, olydigt och omstörtande. Som det värdelösa och ovärderliga. Det känns som om det är dags att gå till handling: skjuta sönder varan nu."

... skriver Jenny Tunedal i Aftonbladet idag, apropå Bokhoras redaktörskap för Album, som släpptes lagom till Bok- och Bibliotek härom veckan. Mycket bra!
Jag har inte läst produkten i fråga, men jag har bläddrat i den. Och jag har följt Bokhora-bloggen. Notera tempus: nu tittar jag in nån gång då och då, men orkar sällan läsa hela texterna.

Alldeles för mycket bok-kramande. Alldeles för lite prat om Litteraturen. Fortfarande, trots manifestdebatt och what-not.

Bokmässan, dag 3

KG Hammar samtalar med Jonas Gardell om Jesus. Draperiet bredvid scenen. 

Mer folk, mer av allt. Men jag lyckades behålla mitt lugn. Gick som i en bubbla. 

Fikade i V-hallen. Roligaste brottstycket av ett scensamtal: "Salman Rushdie? Bor han i Hammarkullen eller?" (Och det kan förstås ha varit namnet på en stockholmsförort med samma klang, men mitt minne har skrivit över det hela med Gbg-anknytning.) 

Blev spontanintervjuad i kön till Hammar/Gardell-seminariet av en man som såg att det stod "PRESS" på mitt kort. "Berätta om din tidning!" sa han, och det gjorde jag. Samt om debutboken etc etc. Vet inte om något av det var direkt up his alley, men han var iallafall intresserad, samt glad och trevlig. 

Lyssnade på Johan Hillton i ABF:s monter av en slump, köpte No tears for queers och fick den signerad med "Krossa könsmaktsordningen" som var hans slutord på montersamtalet. Yay! 

Mina inköp den här mässan har varit osedvanligt queer och det är jag nöjd med. Bra input!

Ikväll förlagets middag. 

Men nu: lugnet hemma!