Visar inlägg med etikett bisarrt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bisarrt. Visa alla inlägg
onsdag 9 november 2016
torsdag 13 oktober 2016
söndag 24 februari 2013
Ånej,
nu kom jag att tänka på ett foto jag såg i ett fotoalbum jag bläddrade i på loppisen på Straße des 17. juni i Berlin i höstas.
Bilden föreställer tre personer, eller ... ja. En man, en kvinna och i mitten någon i en åtminstone ganska realistisk björndräkt. Två personer och en björn. Kvinnan står till vänster, har jag för mig, och ser leende på björnen. Eller? Var det att björnen tittade på henne som var det speciella.
Hur som helst har jag inte det där fotot i min ägo för att
a) det satt i ett album som var för dyrt för att det skulle vara meningsfullt att ens börja pruta
eller
b) jag var för feg/ärlig för att helt enkelt rycka bilden ur albumet och köpa den ihop med de andra lösa jag köpte.
Har inte tänkt på den sedan dess, men nu. Å, denna bild!
Bilden föreställer tre personer, eller ... ja. En man, en kvinna och i mitten någon i en åtminstone ganska realistisk björndräkt. Två personer och en björn. Kvinnan står till vänster, har jag för mig, och ser leende på björnen. Eller? Var det att björnen tittade på henne som var det speciella.
Hur som helst har jag inte det där fotot i min ägo för att
a) det satt i ett album som var för dyrt för att det skulle vara meningsfullt att ens börja pruta
eller
b) jag var för feg/ärlig för att helt enkelt rycka bilden ur albumet och köpa den ihop med de andra lösa jag köpte.
Har inte tänkt på den sedan dess, men nu. Å, denna bild!
fredag 9 november 2012
Internet jag älskar dig!
Städar mitt skrivbord, det i datorn alltså, och hittade den här bilden, som jag inte har något som helst minne av. Men fantastiska förslag som sökmotorn kommer med, tycker jag! Så varsågoda:
måndag 4 juni 2012
Home-ishtyling
Ja, och när vi ändå pratar flytt och heminredning ... såhär ser tydligen vår lägenhet ut. Efter storstädning och undanplockning och tja, nästan utplånande av oss själva. Vi bor såhär, fast ändå inte. Tänk er ... mer grejer. Överallt. Leksaker, teburkar, spjälsäng, mer böcker, tvätt på tork, skrivare, sladdar, fyra gånger så mycket krukväxter ... och så vidare.
Men fina bilder blev det!
Köket, med Axels mammas tavla, Elnas lampa, Axels pappas skåp och bordet som jag och Axel byggt.
Något mer rofyllt än hur det brukar se ut.
Jag hade en idé om att hänga en vit låda över proppskåpet, men glömde det.
Detta är ändå det roligaste/mest orealistiska. Mitt skrivbord. K skrev i sms: "du får spara bilden och visa upp den när nån frågar i framtiden var du skrev dina två första romaner." Eller hur! Jag tror inte ni kan föreställa er hur det såg ut här innan jag började plocka undan.
Etiketter:
bilder,
bisarrt,
heminredning,
ishtyle,
medelklassen meddelar
torsdag 19 april 2012
AAAAAAAH
Vad har hänt med Blogger? Varför är nya gränssnittet liksom en annan VÄRLD än själva bloggen? Som att skriva detta i nåt helt annat, mer som google analytics, men tydligen är det min blogg. Jag tappar ju helt känslan här.
Hur blir det?
Hur ser det ut?
Fy vad tråkigt!
Mvh Hon som inte uppgraderar sin Mac till Lion för att slippa byta Word, för att slippa att nåt ska se annorlunda ut ...
Hur blir det?
Hur ser det ut?
Fy vad tråkigt!
Mvh Hon som inte uppgraderar sin Mac till Lion för att slippa byta Word, för att slippa att nåt ska se annorlunda ut ...
söndag 18 mars 2012
Ouch!
Okej. Sequels och prequels i all ära, och besattheter medmera. Men. Detta? Muppet Treasure Island?!
(Hawkins är en mes, men det visste vi redan. Long John gör entré ca 02:30 in.)
Nej, jag har inte precis upptäckt det, jag har bara precis samlat mod för att våga titta. Å jeeez.
Dock: Tim Curry som Long John Silver, nja, mjo, okej då! (Minns här att jag har en plats för honom i mitt hjärta (eller the vicinity thereof) efter hans insats som Cardinal Richelieu i De tre musketörerna ("All for one, and more for me!")
I övrigt: jag har aldrig gillat, eller begripit mig på mupparna. Så detta blir liksom bara obegripligt för mig. Why, oh why? Och att den faktiskt gick BRA på bio?
Och att de sjunger.
Ja ja ja, jag VET att jag gillar bollywood och att de väl tekniskt sett är musikaler. Men. Dom ska faan inte sjunga i Treasure Island! Möjligen Yo-ho-ho, medan de vevar upp ankaret, men inte mer.
Äh, jag vet inte vad jag ville säga med detta. Bara: hilfe! och att jag nog aldrig kommer att palla se alltihop, men kanske av ren nyfikenhet sneglar mig igenom några av klippen. Döda sina darlings bla bla bla, jag säger Vårda Era Besattheter!
måndag 19 april 2010
Veckans underhållning
Total eclipse of the heart. Eller eclipse of the brain, kanske, med tanke på den minst sagt bisarra videon.
tisdag 27 oktober 2009
fredag 21 augusti 2009
Koyla (1997) (!)
Så dåligt att det blir bra. Nästan.
En av de mer bisarra Bollywoodfilmer jag sett, och det var just beskrivningarna av bisarrerierna som fick mig att vilja se den.
Shahrukh i hockeyfrillornas hockeyfrilla, som stum slav (Shahrukh klagade i någon intervju över att Koyla blivit dissad på grund av att han inte såg bra ut i den... Well, problemen är lite större än så!).
I Madhuris introduktionssång dansar hon tillsammans med ett gäng barn och sjunger om att de druckit Bhaang (lassi spetsad med marijuana). Amrish Puri med konstgjort födelsemärke och stirrandet från helvetet. "You bloody phool!" (och phool betyder alltså blomma på hindi = vitsigt...).
Shahrukh/Shankar trampar i hundbajs men Madhuri/Gauri tycker bara att det är gulligt. Han springer ifatt ett tåg, medan han brinner. Hans stumhet blir botad av en medicinman efter att han fått halsen uppskuren av bovarna (extremt äcklig scen!), det musikaliska temat är snott från Vangelis, istället för att fly vidare in i djungeln väljer de att stanna alldeles intill förföljarna och vila. Smart drag!
Och så vidare. Och så vidare.
Men vem kan låta bli att älska Shankar som stumt älskar Madhuri/Gauri, och spelar lite på sin flöjt när han blir ledsen...
Och: musiken är bra, hör och häpna.
Här är en av låtarna: Sanson ki mala. Madhuris hetsiga dans och Shahrukh som svettas och trummar... Tror inte att den finns med engelsk text tyvärr, men hon vägrar i alla fall att kalla den onde Amrish Puri för sin make. Det är ju Shankar hon älskar. Han låter bränna henne lite på armen som straff, men hon lider i tysthet och dansar istället...
Här är ännu en, där Shahrukh dansar. Problemet med att den stumme Shankar inte kan sjunga löses genom att Johnny Lever "mimar" – perfekt! Mitt favorit-moove är de där snurrhoppen som de gör – underbart!
Låten är också rätt bisarr den med, håll utkik efter flygturen till lampkronan ... och Vangelistemat när han upptäcker Madhuri/Gauri (som han ju tror är den som döljer sig under slöjan).
Verkar det snurrigt? Inte det minsta...
Etiketter:
bisarrt,
bollywood,
film,
Madhuri Dixit,
Shahrukh
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)