lördag 12 december 2009

Slutet

Alltså. Jag vet att jag nästan inte alls bloggat om skrivandet efter att jag fick respons av A. Först en svacka, sedan åter framåt. (Eller: lyft upp, borsta av, och peka ut riktningen - i det här fallet för mig själv.)
Jag skriver. Har suttit (nästan) hela dagen idag. Tycker att jag hittar nåt, att jag både kan redigera och skriva nytt utifrån vad jag (nu) vill att texten ska bli. 

Har avhållit mig från att scrolla hela vägen till slutet sedan A. läste. Vissa saker där som VERKLIGEN inte funkar, som aboslut inte ska vara som de nu är. Idag nådde jag av någon anledning fram dit, vågade scrolla vidare. Klippte bort en massa scener. Funderar och funderar. Jo, det ska skrivas om. Det är så vansinnigt svårt att veta vilken väg som är den rätta. 
Först fanns en version där det bara tog slut, ganska hastigt. Därefter den version som A. läste, som var i överkant uttalad och utskriven och kanske också urballad. Undertext, hallå? 
Nä, alltså, så vill jag inte ha det. Men ändå borra i det som finns där. 

Som så ofta gör jag ett försök att minnas hur det var med debutboken. Där HADE jag ju slutet, redan från början. Visst var det sedan en fråga om var på tidslinjen/livslinjen jag skulle lämna Emma. Men det fanns. Nu finns ingenting. Jo, en grupp människor, en plats, en massa relationer. 
Jessica sade strängt: GRÄV DÄR DU STÅR! Vilket ska tolkas både som att det faktiskt finns intressanta saker att arbeta med i texten, att det är där jag står som jag ska gräva. Och också som att jag ska gräva där jag står, att jag inte ska låta saker försvinna i intet. 

Bonustrack: The End

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar