[... möjligen möjligen är jag tillbaka från min paus. Men jag lovar inget.]
Människor som bara har en vag uppfattning om Bollywood (eller indisk film i stort) brukar framföra tron att det brists ut i sång och dans lite då och då i filmerna, utan mycket mer tanke. Detta är förstås inte fallet. Det finns dans och det finns dans.
Det finns låtar och sångnummer som fungerar ungefär som montaget i västerländsk film ("every movie needs a montage", som det heter i visan), t.ex för att illustrera framväxande kärlek eller liknande, och det finns de som infogas lite mer "logiskt" i handlingen (inom citationstecken här för att den där logiken verkligen kan tänjas i det oändliga).
Fester och bröllop (eller förlovningar) är sådana scener, som är som gjorda för att det ska dansas. Någon enstaka gång är det kanske helt igenom lycklig dans, där brud och/eller brudgum dansar.
Rahul och Anjali dansar på hennes väns förlovning, men de är mest intresserade av varandra, förstås. Typisk män-mot-kvinnor-dans. Inte särskilt mycket angst, den kommer först senare ...
Men bröllopsdansen är förstås också ett ypperligt tillfälle till angst och olycka. Bollywood älskar att klippa från glada dansande människors ansikten till någon olycklig. Snaran dras åt, snart är det dags ...
Bruden älskar en annan, bruden ÄR en annan, något kommer att ske. Det vet man! Annan angst är ju det faktiskt genomförda bröllopet (mera sällan, då, eftersom man ofta siktar på ett lyckligt slut, inför något hinder för bröllopet som gör att de tu kan få varandra UTAN skilsmässa – inte att rekommendera i indisk kultur) där brud eller brudgum älskar någon annan. Scenen från Devdas nedan är ett exempel på det. Eh, fast minus det lyckliga slutet då.
Från DDLJ: "Mehndi Laga Ke Rakhna". Raj sjunger ju egentligen till Simran, men hon är förlovad med en annan, så allt måste camoufleras. En klassiker! Han är där för att vinna henne på ärlig väg, inte för att röva bort henne.
Från Kuch Kuch Hota Hain: "Saajan ji ghar aaye". Salman är inte nån favorit, och han dansar inte särskilt bra heller. Catchy låt där grejen är att Anjali "egentligen" (hon vet bara inte riktigt om det än) älskar någon annan. Pehla pyaar, Den Första Kärleken är ett helgat begrepp i hindifilm. Den första kärleken är den viktiga, den riktiga, den sanna. Och det är INTE han som är det för henne ... förstår vi av inklippsbilderna.
Från Devdas: "Hamesha tumko chaaha". Paro gifter sig med en annan och Devdas ser henne föras bort. De är så stolta båda två, det är deras fel! Inte så mycket dans, men vackert. Den allra första bollywoodlåt som snurrade i min mp3-spelare. För att Devdas var den första filmen jag såg.
Från Na tum jaano na hum: "Chunariya". Jag har inte sett filmen, men kombon av Saif och Hrithik och Eshas mycket olyckliga uppsyn gör att man väl får placera den här i kategorin angst. Bruden älskar en annan. Uppenbart är att brudgummen (Saif i vitt) inte vet något. Obegripligt catchy låt, dessutom. Udit igen, förstås! (Men vad är den textad på för språk egentligen??)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar