Att lämna ifrån sig texten, osv

En del av min lilla bloggpaus härförleden beror på helt andra saker, som jag inte tänker skriva om här.

En del av den beror på följande:

Sedan den 4/2 har jag inte skrivit. Inte på texten, på manuset. Det har kliat i fingrarna, jag har velat åtminstone öppna dokumentet i datorn och skrolla lite. Men nej! Mitt stränga överjag (påhejat av Jessica) har satt stopp. Den 4/2 skickade jag nämligen det hela som wordfil till förlaget.

Puh.

PUH!

Att trycka på send. (Och: den vardagliga och helt icke-romantiska avdramatiseringen av det, eftersom mitt mailprogram oftast misslyckas att bifoga filer av den storleken (708 kb) och jag fick försöka flera gånger innan det lyckades.)

Men därefter: pust. Aj. Oj. Ach. Blöh.

Etc.

Och alltså: skrivpaus. Ingen mening att tramsa runt ens med andra texter (om än frestande). Bättre att låta vara.

Det blev en del bollybloggande. Raskt bytte jag en besatthet mot en annan, för att sysselsätta mig. Trevligt förstås, men också ett sätt att hålla all möjlig angst på replängds avstånd.

Detta är en rapport av följande:

Nu läser jag manuset, för första gången på ungefär sex veckor alltså. Om ungefär en timme tar jag tåget till Stockholm för att prata text med min förläggare och min redaktör. Mina förlagsmänniskor!

Halva inne, alltså, skulle man kunna skämta. Räknat i procent vet jag inte hur stor del av texten som är inne, hela? De har förstås konstruktiv kritik att ge mig, jag tänker att jag väl möjligen i huvudsak kan föreställa mig vad det handlar om. Kanske. Jag började läsa texten i går och hey, jag har lite saker att säga själv, vilket känns skönt. Har inte tittat på den på vad blir det, nästan sex veckor?

(Alltså: jag hoppas att det är samma saker de har att säga som jag själv kan föreställa mig. På Skurup var vårt skräckscenario att någon skulle säga: "Det är en bra text, men vad skulle hända om du gjorde om huvudpersonen till en björn, som var väldigt snäll, och som blev väldigt stark när han åt honung?")

Kanske (troligen) kommer det en rapport till när jag är tillbaka från huvudstaden.