Idag har jag:
Skrivit tio sidor (på något som jag inte kan berätta vad det är, för då skulle jag bli tvungen att döda er. Och det vore väl synd?).
Tvättat.
Gått en promenad i solen, första dan med gympaskor! Ner till stan, suttit utanför Stadsmuséet en stund och läst McEwans På Chesil beach.
Tagit bussen hem (latmask!) och suttit med en kopp te uppe på takterassen och läst lite till.
Solen i ögonen. Smältande snöhögar. Röda och svarta plåttak runt omkring. Vårt eget tegeltak. Masthuggskyrkans fallos borta på berget. En av stenabåtarna som långsamt backade in till kaj. Den stora Full City som fortfarande ligger i DAMEN-dockan där tvärs över. Kranarna.
Kortedala och Angered vid horisonten. Biskopsgårdens vattentorn som ett grekiskt tempel.
Stadens ljud på avstånd: trafik, sirener, röster, fläktsurr. En stor flock trutar gled fram på cirklande vindar, runt och runt och mycket sakta förflyttande sig över himlen från norr till söder, till synes helt utan ansträngning.
[ursäkta den dåliga kvalitén på både bild och komposition med min mobilkamera!]
jag kommer att tänka på våra samtal i köket på Wendesgatan om vad "stilen" gör med berättandet/berättelsen; Axel diskade, också min surdegsrot (man måste läsa Sofi Oksanen, har likheter med dig, du får väl skaffa dig lila hår, hur fan orkade han, fem till tio personer hade slafsat, och hur spännande det var för mig som försökte lära unga människor skriva det jag inte hade, egentligen, försökt skriva själv
SvaraRadera