This night of our union

Filmen Abhimaan från 1973 om två strävande sångare, spelade av Jaya Badhuri (sedermera Bachchan) och självaste Big B: Amitabh Bachchan, sägs vara inspirerad av Ravi Shankars liv/relation. Samma gamla story om Stort Manligt Ego som inte klarar av konkurrens från mycket begåvad hustru. Hon drar sig tillbaka, han är ett svin, hon blir olycklig etc etc.

Det var längesen jag såg den, men jag lyssnar ofta på musiken. Favorit är Tere mere milan ki yeh raina (This night of our union). Vackert, lite sorgligt.

Låten förekommer två gånger i filmen, först som litet mellanspel (i en version som jag skulle önska var hel och gick att få tag på) och i slutet som riktigt sångnummer, där makarna efter sju sorger och elva bedrövelser återförenas både känslomässigt och på scen.

Här är första gången:

Jaya är verkligen fantastiskt vacker! Notera också att hon är kortare än Amitabh när han sitter på en pianopall ...

Och här, andra gången:

Jag är inte överdrivet förtjust i Big B, i synnerhet inte som skådespelare, jag tycker han ser ungefär likadan ut hela tiden. Men gillar honom mer såhär, tror jag, än i rollerna som Arg Ung Man.

De vita kläderna, tårarna, inzoomningarna på kvinnan på första raden – allt har att göra med att makarna varit skilda åt en lång tid, och att hon förlorat barnet hon bar. Notera låtens text.

Här är en (annan) översättning av texten (från omistliga Bollywhat.com)

"This night of our union, a new flower will blossom.

That's why your gaze is so bashful.

Just look!

Look! This night of our union, a little flower will bloom;

our empty arms will be filled, darling."

Fint: att betydelsen blir annorlunda från första gången han sjunger den för henne, till andra gången, när den sjungs som tröst eller nytt hopp.