Vi (jag och A + två till) bestämde oss (eller: de bestämde och jag hängde på) som jag nämnt för att ha ett Bergman-projekt under hösten. En Bergmanfilm i veckan skulle vi se.
Viskningar och rop först ut, det gick ju inte särskilt bra. Sedan alltså Scener ur ett äktenskap, uppdelat på två visningar. Mycket bättre, även om jag tyckte att den segade till sig mot slutet. Därefter havererade projektet, möjligen ser vi Tystnaden också, men vi får se.
Marianne och Johan överväger sin skilsmässa.
I sina bästa stunder påminde Scener... lite om Who's afraid of Virginia Woolf, tyckte jag.
R. menade att den just nu aktuella pjäsen i flera scener var bättre än filmen/serien, och då blev jag ännu mer sugen på den än vad jag redan var.
Lyckades till min stora lycka få två biljetter i november!
När jag kollade på bilderna på Dramatens hemsida slogs jag av något som jag inte funderat över tidigare: Jonas Karlsson håller på att bli lik David Strathairn!
(...och, tja, sämre likheter kan jag ju tänka mig.)
Visst är de lika?
Screencaps ur filmen The Sensation of Sight från david-strathairn.com
Återkommer med rapport när vi sett pjäsen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar