onsdag 3 juni 2009

Att hosta upp bok nummer två

Jessica skriver klokt om det där surret efter att debutboken kommit ut och blivit framgångsrik. När kommer nästa? När kommer nästa? Hur går det? hur blir det?

Jag läser och känner igen mig mycket väl. 

Det finns så många föreställningar om Bok Nummer Två. Det liknar ingenting! 


Nu har det gått dryga nio månader sedan min bok kom ut, och nu först, sedan en tid tillbaka, är mitt huvud tomt på surret. Surret som bestod av: ekon av recensionerna, människors kommentarer, saker jag sagt och tänkt om boken och om skrivandet, mina förväntningar på mig själv, min bild av förlagets förväntningar på mig, andra människors förväntningar, litteraturbranschen, detta monster vi dagligen kallar Marknaden... och intrasslat i allt detta fanns olika mycket vaga idéer om vad och hur jag skulle vilja skriva. 


Nu skriver jag. Ja! Det kan sägas: jag skriver. Jag ska inte säga så värst mycket mer om det just nu, men det finns något och det växer och det lämnar mig sällan. 

Jag tänker och grubblar och funderar och jag HITTAR PÅ. Det är sannerligen det bästa jag vet! 

Och nu, nio månader efter den första boken kan jag tänka: det är ju för det här som jag skriver, det är ju för att det är roligt, för att det är viktigt, för att det uppfyller mig och kommer mig att darra som ett löv och trasar sönder mig och spränger mig... nej, det där var visst Karin Boye. Ursäkta. 

Men att LUSTEN skulle ta så lång tid på sig, det visste jag inte. 

Eller: jag har ju velat skriva, ända sedan för ett år sedan, när boken gick till tryck och lämnade mig. Men att vilja och att ha lust är inte samma sak, uppenbarligen. För mig handlade viljan mycket mera om de andra förväntningarna, om allting runtomkring, att jag borde, etc. 

Men lusten, den skiter i det där. Den rycker på axlarna åt min oro och min prestationsångest och bara finns, den tar plats och breder ut sig och uppfyller mig. Och jag skriver. 


Och så tänker jag ibland, som kommentar till Jessicas text, att människor omkring en borde hålla käften både med frågan "Ska du inte ha barn snart?" och frågan "Skriver du på något nytt?" Det kommer väl när det kommer. Ingetdera hjälps fram av att någon frågar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar