(Förutsatt att inget oväntat händer etc. etc. men det tror jag inte)
Jag lägger oro och ängslan åt sidan och ropar ett litet hurra. Nu kan jag helt enkelt inte göra nåt mer. Nu är den färdig, borta, på gång, definitivt på väg från mig till er.
För tillfället finns det inte tillstymmelse till nytt skrivande i mig, men det kommer. Jag önskar att jag ville, men så är det: jag vill inte ens. Och så får det väl vara då, tills det kommer tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar