måndag 7 januari 2013

Om läsningens möda

Jag skulle vilja skriva nånting klokt som jag har tänkt men ibland känns det som att jag inte tänker alls. Lässvackan från ... ett varmt ställe ... har mig i sitt grepp och jag kommer inte loss. Jag vill, på ett plan. Men är samtidigt inte sugen. Som när man är jättehungrig men inte SUGEN på nånting. Är ni med? Det är väldigt väldigt irriterande. Måste nog hitta nåt riktigt skojigt som kan bli inkörsport till tyngre grejer.
Nu i det närmaste ska jag avsluta ett par ungdomsböcker inför bokprat för sjundeklasser, sen är jag fri. Vad vad vad?
Jamen, Ellen Mattsons senaste har jag inte läst (fast hon är en av mina favoriter, ju), jag har inte läst Springa med åror (fast jag blev så sugen efter att ha läst ungdomsboken med samma personer/händelser, 62 dagar), jag har inte läst Nina Björks senaste, eller Jeanette Winterson eller Målarens döttrar som bokcirkeln ska läsa(den har jag i och för sig läst en gång innan för längesen, men minns nästan inget). Och inte och inte och inte.
Det är ett sånt M O T S T Å N D.

Har ni några tips? Läspepp? Tvång? Schemaläggning?



1 kommentar:

  1. Jamen det där händer mig när jag läst nåt riktigt bra för då blir allt annat väldigt segt och motigt att ta i. Men sen tvingar jag mig själv ändå och när jag väl kommit igång så funkar det igen, när jag liksom trillat in i nästa värld. För mig funkar tvång. Ingen vidare läspepp precis, inte först i alla fall.

    SvaraRadera