Hej Göran,
jag skriver till dig eftersom jag läste din text i DN från i torsdags. Det är lite saker jag undrar över.
Du skriver: "Inom kulturvänstern har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge setts som det självklara objektet för hån och misstänksamhet. Det har stått klart i böcker och filmer i mer än trettio år." Jag skulle vilja veta vilka filmer det är du sett, och vilka böcker du läst. Göran, jag kommer från en akademisk tradition där man måste underbygga sina påståenden. Det duger inte att komma sättande med den där typen av platta anklagelser. "Hån och misstänksamhet", det är starka ord Göran, var har du hämtat det ifrån?
Ta också detta med "vad som diskuteras vid köksborden." Hur vet du det, Göran? Är du någonsin där?
Du skriver: "Där talar man om skolan, om hushållskassan, om de gamla föräldrarna, om hur det går på jobbet, när man ska få tid för varandra […] Oftast har man över huvud taget inte tid att förhålla sig till alla konstigheter." Vad är då dessa "konstigheter"? Ingår inte också politik där? Du är väldigt otydlig här, Göran, menar du att politik inte är till för vanliga människor? Är du verkligen ute efter att omyndigförklara medborgarna? Hur ska landet styras, menar du – över människors huvuden?
Din slutkläm i texten är "Det börjar blir hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt. Och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är." Det där tycker jag låter obehagligt, Göran. Jag vill faktiskt inte respektera folks rätt att vara som de är till vilket pris som helst! Det låter som att du förespråkar total normlöshet här, frihet från alla lagar. Så liberal är du väl ändå inte? Jag vet ju att du tvärtom är ganska förtjust i moral och lag och ordning, så vad menar du egentligen? Du skulle behöva förtydliga dig lite här, tror jag.
Du skriver: "I all denna politiska korrekthet finns en gemensam substantiell kärna, att de etablerade normerna vi lever efter är förtryckande och att de alltid kränker någon. […] men det handlar inte om att genuscertifiera, det handlar om vanlig lyhördhet och anständighet."
Men, Göran, att arbeta för ett bättre samhälle innebär väl alltid i viss mån att våga gå i klinch med etablerade normer? Att våga ifrågasätta? Eller tänker du dig att alla svenskar innerst inne är kristdemokrater, och att ditt arbete för vad du anser är ett bättre samhälle inte kommer att stöta sig med någon? Det här fladdrandet kring 4%-gränsen tyder inte på det, tycker jag.
Det här med anständighet och lyhördhet tycker jag är intressant. Kampen för kvinnlig rösträtt, var inte det att ifrågasätta etablerade normer som "vanligt folk" var helt nöjda med? Ett störtande av strukturer som du väl ändå måste medge har hjälpt oss mot ett bättre samhälle? Eller?
Jag undrar lite här, Göran, och blir lite osäker på var du står egentligen. Det är vissa saker i din retorik som klingar ganska obehagligt, är du medveten om det? Vet du vilket annat parti som också brukar kritisera " 'konstnärer' som lever på att provocera och sprida olust i det offentliga rummet"? Som också pratar om konst som sprider olust? Har du läst om Sverigedemokraternas kritik mot rondellskulpturerna i Gävle? Möjligen riktar du dig till samma väljarkrets men är det verkligen genomtänkt att använda samma argument? Är du säker på att det går hem "ute i stugorna"?
Det här med vanlig anständighet har jag också läst nyligen i ett annat sammanhang. Det var en jurist som blev rätteligen kritiserad eftersom han menade att att inte ha sex mot kvinnans vilja handlade mer om vanlig anständighet än om lagar. Därför borde det inte heller regleras av lagarna.
Är det ungefär så du tänker, Göran? Om vanligt folks normer innebär att gå ut och slå ner homosexuella på lördagkvällen så ska vi väl inte hindra dem? Inte sätta oss på våra höga hästar?
Nej, nu raljerar jag, Göran, det där menar jag inte. Jag tycker att staten ska ta över vissa frågor från medborgarna. Jag kanske skulle vilja döda någon som gjort min familj illa, men jag tycker inte att staten ska döda den personen. Det är skillnad! Det må vara att sätta sig på höga hästar, det må gå emot "vanligt folks" åsikter eller normer, men det är så jag vill att samhället ska fungera. Jag vill att vi ska ha lagar mot diskriminering och jag vill gärna reglera föräldraledigheten i lag, jag vill ha homoäktenskap. Jag vet att detta inte är dina favoritfrågor, Göran (kanske hänger det ihop med de där sviktande sifforna?), men det är så jag vill ha det. Och jag begriper inte att du kallar det hån och misstänksamhet, jag tycker inte om hur du raljerar över att sitta på höga hästar. Det är nämligen det jag tycker att du gör. Jag tycker att du dumförklarar folk, och jag begriper inte hur du tror att det ska göra dig populär.
