Knattrar mödosamt. Skriver till, skriver om, skriver ut.
Läser anteckningar. För över i datorn. Försöker blåsa liv i.
Skrollar igenom mitt baklandsdokument (170 sidor). Flyttar text, återupptäcker gamla infall och begrundar dem.
Googlar en och annan detalj. Tittar på min karta. Uppdaterar kapitelöversikten.
Och sen ett tu tre så lossnar det och jag flödesskriver en hel scen, flera sidor, i ett svep.
Och sedan åter det långsamma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Heja heja heja!
SvaraRaderaHär namowrimas det inte så det stör direkt. Fast jag gillar idén väldigt mycket har det hittills aldrig velat sig.
(Faktum är att när barn nummer två kom på tal var min huvudinvändning.
- nämen... jag har ju tänkt vara med på namowrimo i höst...
Henrik föddes som bekant i september och det blev inte mycket skrivet den hösten heller. )
Men en del knackas det. Det är en liten lättnad i renoveringsadministrationen nu och jag har med fart och fläng börjat svänga ihop artiklar till lånen.
Hursomhelst: Du leder hittills. Fortsätt med det.
U.J.