I juni var mitt lästempo uppe i max, och den där känslan av att FROSSA i litteratur hade fullständigt tagit över. Mot slutet av månaden gick det långsammare, vi hade gäster och kvällsliv och jag höll på lite med min egen text – alltihop sånt som gav mindre tid åt läsandet.
Trots detta ser listan för juni ut som följer:
Vitsvit, Athena Farrokhzad
Diktsamling, Lina Ekdahl
En engelsk korsfarare hos Djingis Khan, Henrik Höjer
Medeltiden i ord och bild, Kværndrup & Olofsson (påbörjad tidigare)
Jazz, Toni Morrison (omläsning)
I ljusets makt, Leigh Bardugo
Springkällan, Kerstin Ekman
Timmen före midnatt, Ida Simons
De osynliga, Roy Jacobsen
När Kejsaren var Gudomlig, Julie Otsuka
Linjen, Elise Karlsson
11 böcker, varav en som jag läst ungefär halva tidigare, och avslutade nu.
8 kvinnliga författare och 4 manliga (fast två av dem skrev ihop…).
8 skönlitterära och 2 fackböcker.
1 för barn/ungdom.
8 skönlitterära och 2 fackböcker.
1 för barn/ungdom.
2 diktsamlingar.
En omläsning, det var nog mer än femton år sedan jag första gången läste Jazz. Den får sägas vara en av månadens höjdpunkter, vid sidan av Jacobsens De osynliga som jag stått i kö på länge på jobbet och verkligen verkligen tyckte om. Så mycket, faktiskt, att jag köpte den redan innan jag läst ut den. Den är fantastisk! Stilla men spännande, vardaglig (så mycket beskrivningar av arbete!) och poetisk på samma gång. Svår att beskriva, men omedelbart fängslande. En familj på en nordnorsk ö, livet.
Att säga att det finns paralleller till Allt som återstår skulle vara extremt smickrande för min debut, men det finns några beröringspunkter åtminstone på handlingsplan, tror jag. Sen är hans språk och gestaltning av en annan klass, förstås. Jag tippar nominering till Nordiska Rådets pris nästa år, och helst vinst …
I övrigt tyckte jag mycket om Julie Otsukas debut, tyckte att den gjorde sig såhär, läst efter Vi kom över havet. Kronologin stämnde, och de gav varandra mycket, böckerna.
I övrigt tyckte jag mycket om Julie Otsukas debut, tyckte att den gjorde sig såhär, läst efter Vi kom över havet. Kronologin stämnde, och de gav varandra mycket, böckerna.
Kerstin Ekmans Katrineholmsböcker som jag av nån anledning inte läst innan – mycket bra förstås. Ska snart ta tag i del tre.
Elise Karlssons Linjen slukade jag på en kväll, den var lågmält intensiv och speciell och jag tyckte om den.
Elise Karlssons Linjen slukade jag på en kväll, den var lågmält intensiv och speciell och jag tyckte om den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar