onsdag 22 mars 2017

La storia di Mary Jones


La Casa Azzurra, Bonneau, Hispaniola, 13 gennaio dell’anno di grazia 17...

Silver è morto.
È spirato stamane, poco prima dell’alba. Nel moman gri, come usa chiamarlo Dolores. Gri è una parola dura, che sembra descri- vere un dolore e non un colore. Silver è morto proprio in quel momento che già m’incuteva timore. Perché? Forse perché è il peggiore della giornata, ovunque ci si trovi sulla terra.


Så där låter det på italienska alltså!  Översättning av Carmen Giorgetti Cima.
Det som i den svenska boken ser ut så här:

Blå huset, Bonneau, Hispaniola, 13:e januari i Herrens år 17--

Silver är död. 
Han dog i morse, strax före gryningen. Moman gri, som Dolores brukar kalla den. Gri, det är ett grymt ord, som om det beskrev en smärta och inte en färg. Och nu Silvers död, i just den stunden som jag redan fruktade. Varför? Kanske för att den är den värsta, var man än befinner sej på jorden. 



Det är faktiskt något fantastiskt att se sin egen text på ett annat språk, och ännu häftigare blir det förstås att se den färdiga boken, än har jag ju bara kikat på en pdf. 
Och mina två år av italienska på gymnasiet är inte nog för att jag ska kunna läsa boken obehindrat, men åtminstone skaffa mig någon sorts uppfattning. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar