Lite boksläppsågren

Uh, det här med boksläpp är verkligen ... allt på en gång. Roligt, bekräftande, pirrigt, häftigt, läskigt, smärtsamt.
Just nu känner jag mig mör, och lite skör. Längtar lite efter att vara osynlig ett tag, men vet samtidigt att det kommer energi ur att vara i detta och prata om boken. Redan nu på onsdag ska jag prata på biblioteket här i Lerum, tillsammans med min kollega Gunnar Källström, som kommit med sin romandebut "Säg att du älskar mig, tre gånger" alldeles nyss. Det blir roligt.
Jo, jag VET ju att det är så, men måste också få pausa och mest känna för att ligga i soffan med någon annans bok eller kanske en teveserie eller kanske nåt helt annat skrivande, vad vet jag. ALlt går i vågor. Just denna vårmåndag var det lite neråtsvep i vågen.

Poddsamtal om skrivandet och om boken

Här kan man lyssna på ett långt poddsamtal mellan Jeanette Niemi och mig, om skrivandet, processen/processer, skrivblockering och flow, mina böcker, medmera. Jag tyckte själv att det kändes väldigt bra när vi spelade in.

Finns även på andra ställen där poddar finns.

Recensionsdag!

Puh!
Idag är alltså den stora dagen. Jag googlade mig själv redan klockan sju i morse, som man gör ...

Mycket fint har rullat in. Allra bäst hittills denna, från Sydsvenskan.

Men även dessa är fina:

Göteborgsposten.

Arbetarbladet.

Aftonbladet

Fiktiviteter skriver superfint, på egna bloggen och på Kulturkollo.

Och även Johannas deckarhörna gillar.

DN verkar inte finnas på webben än, och Svenskan väntar jag fortfarande på ... håller tummarna!
Här är DN-recensionen.


Nu även i Kristianstadsbladet och Ystads allehanda (samma rec).

Och Bernur skriver fint på bloggen!


Mera:

Corren har skrivit.

Fler bloggrecensioner: Lyrans noblesser, och även Boktanken.

Superfint i Norra Skåne.

Jag fortsätter att uppdatera detta inlägg när det rullar in mer!

La storia di Mary Jones

La Casa Azzurra, Bonneau, Hispaniola, 13 gennaio dell’anno di grazia 17...

Silver è morto.
È spirato stamane, poco prima dell’alba. Nel moman gri, come usa chiamarlo Dolores. Gri è una parola dura, che sembra descri- vere un dolore e non un colore. Silver è morto proprio in quel momento che già m’incuteva timore. Perché? Forse perché è il peggiore della giornata, ovunque ci si trovi sulla terra.

Så där låter det på italienska alltså!  Översättning av Carmen Giorgetti Cima.

Det som i den svenska boken ser ut så här:

Blå huset, Bonneau, Hispaniola, 13:e januari i Herrens år 17--

Silver är död. 

Han dog i morse, strax före gryningen. Moman gri, som Dolores brukar kalla den. Gri, det är ett grymt ord, som om det beskrev en smärta och inte en färg. Och nu Silvers död, i just den stunden som jag redan fruktade. Varför? Kanske för att den är den värsta, var man än befinner sej på jorden. 

Det är faktiskt något fantastiskt att se sin egen text på ett annat språk, och ännu häftigare blir det förstås att se den färdiga boken, än har jag ju bara kikat på en pdf. 

Och mina två år av italienska på gymnasiet är inte nog för att jag ska kunna läsa boken obehindrat, men åtminstone skaffa mig någon sorts uppfattning. 

Aj hjärtat!

Det får ju medges att den här Flint är en helt annan än den som i Mary Jones historia står framför Dolores [Madi] och säger: ”Krymplingens lilla negerhora, alltså? Så charmerande.” Och jag gillar den här Flint, gillar spelet och tätheten mellan honom och Silver. Nu är det bara två avsnitt kvar, sen är det slut på säsong fyra, och (tydligen) slut på hela serien.


Inte mina gif-ar! Källa här, tror jag. 

Den är här!

Idag, äntligen, nådde boken hem till mig!
Denna känsla av att bläddra och ströläsa och alltihop är mina ord, och allt har möda och ansträngning och redigeringar bakom sig. Mina fingrar mot tangenterna.
Nu finns den, den är här. Den nionde mars ska den finnas i butik, både som vanlig bok, som e-bok och som nedladdningsbar ljudbok. Häftigt.
Nu ska den ut i världen. Jag fick en vision förut av hur jag liksom står med boken i mina framsträckta händer, räcker fram den till dig och dig och dig.
Ja. Nu är det ingenting mer jag kan göra. Inget mer än att stå för den och prata om den och sprida ordet.

Fruktansvärt glad och nöjd är jag i alla fall!