It is part of a bigger story!

Får nån sorts tårar i ögonen varje gång jag ser det här. Mycket mycket bra.

Bibliotekarie igen

Förra veckan började jag jobba igen, efter nästan ett år som föräldraledig. (Ledig och ledig, ni vet väl, eller kan tänka er. Men hemma från jobbo iallafall.)
Måndagen: mycket förvirrad
Tisdagen: lite mindre förvirrad (märkte t.ex att en del lösenord satt i fingrarna)
Onsdagen: Jobbade kväll. Verkade veta vad jag höll på med. Kom på saker jag glömt. La märke till saker jag mindes. Kände mig glad och varm i kläderna.
Und so weiter.

Och böcker. Överallt är de, de kastar sig över mig och ner i min väska och in i min reservationskö.
Först läste jag Vanja Hermeles In som ett lamm, ut som en tigrinna och göstapetter vad bra den var! Ömsom skrattade, ömsom morrade. Läste högt för Axel, rekommenderade till alla. Ni HAR väl läst den? Jämställdhet och makt och Hur Det Ser Ut. Kan man säga.
Sen läste jag Stewe Claesons nya roman (färsk från uppackningsvagnen, ännu ej inlagd i systemet, så lyxigt kan det vara!), Komma nära och tyckte myckte om den, det får nog kallas sträckläsning, även om jag förstås tyckte att hans förra roman Den tjugotredje dikten var ÄNNU bättre ... Jag beundrar och avundas det där att kunna skriva om saker så att det blir jäkligt spännande, utan att det kanske är det på ytan, eller vid första anblicken.
Sen läste jag också (äntligen!) Ingens mamma och tyckte att den var intressant och ungefär som jag tänkte mig fast kanske lite mindre provocerande än jag föreställt mig. Inte att jag trott att just JAG skulle bli provcerad, men att den liksom skulle vara hårdare? argare? Nå.

Nu ... ska jag ta tag i resten av min hög, samt de där stackars böckerna som förblivit påbörjade i sommar:
Forsters Maurice
Williams Stoner
Negar Nasehs Under all denna vinter (träffade henne på Bokdagarna i Dalsland och började läsa boken där, hade med den till Amsterdam).

Och så Amanda Svenssons Allt det där jag sa till dig var sant, för vi ska ju ha seminarium ihop på bokmässan!

Men jag tror att jag tvingat mig upp ur lässvackan. Känner mig åtminstone rätt sugen på läsning, och det är väl det första, så att säga.

Sen är det mer researchbetonad läsning också, men den kan jag skriva om en annan dag...

Stein Stein Stein!

Jag har upptäckt Gertrude Stein. Hon kom till mig med en tunn rosa rygg och svarta bokstäver: TENDER BUTTONS.
Det var av en slump, en halvtrappa ner i bokhandeln Athenaeum i Amsterdam.
Jag tror att jag kanske läste det första:

A CARAFE, THAT IS A BLIND GLASS.
A kind in a glass and a cousin, a spectacle and nothing strange a single hurt color and an arrangement in a system to pointing. All this and not ordinary, not unordered in not resembling. The difference is spreading. 

Och senare (ur A PIECE OF COFFEE):
"The sight of a reason, the same sight slighter, the sight of a simpler negative ansver, the same sore sounder, the intention to wishing, the same splendor, the same furniture."

Ljuden, språket, bilderna som undflyr. Vad ÄR detta? "Associativ förflyttning", sa Jessica, och vips hade hon uppfunnit en term för detta.

Denna tunna lilla bok (med fina illustrationer) bar vi med oss runt i staden, och läste högt för varandra på broar, på cafeer och restauranger.
Smaka, smaka!

"Dirt and not copper makes a color darker. It makes the shape so heavy and makes no melody harder."

"The sudden spoon is the wound in the decision."

!!!!

Vad det BETYDER? Ibland vet jag, ibland ser jag det, oftast är det undflyende. Men det gör mig hög och lycklig på språk, på ljud, på tungans rörelser och dessa munfullar, kallsupar av engelska.

Amsterdam

Imorgon bitti åker jag och Jessica till Amsterdam över helgen. Kombinerar nytta med nöje på en liten kort researchresa.
Jag ska bland annat hit:

Klicka! Den kan bli större.

Det är Begijnhof, här kan den intresserade läsa mer.


Ytterligare rapporter kan komma. Hej svejs!