"Vad tycker vi om brevromaner, sådär i allmänhet?" frågade jag på twitter nyss, och nu rasslar det in titelförslag.
I allmänhet verkar vi tycka att det är en svår genre, men att det finns lysande undantag.
Själv verkar jag glömma bort att det är brev med i de fall jag gillat boken ... Eller tvärtom: jag har alltid tänkt att Juloratoriet är en brevroman, för att den börjar med brev, och jag stupade där när jag försökte mig på att läsa den för många år sen.
Men nu började jag tänka på denna genre, som väl är ganska svår att få levande, tänker jag? Det krävs mycket för att det ska bli dynamik, bäst är det kanske om det inte BARA är brev? Eller? Men Pappa Långben är ju fin, och det är ändå bara EN persons brev.
Jag bygger en liten lista här allteftersom, okej? Kom gärna med fler förslag i kommentarerna!
Pappa Långben - Webster
84 Charing Cross Road - Helene Hanff
Farliga förbindelser - Choderlos de Laclos (Tydligen enligt Hägg världens tekniskt bästa roman)
The Perks of Being a Wallflower - Chbosky
Kära Agnes - Nesser
Juliet Barkers brevbiografi om familjen Brontë.
Den unge Werther
Arma människor - Dostojevskij
Främlingen på Wildfell Hall - A. Brontë
torsdag 15 maj 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Christine Falkenlands Sfinx minns jag som en brevroman. Inte hennes bästa. Kanske på grund av brevformen.
SvaraRaderaLivet på en kylskåpsdörr av Alice Kuipers är väl en typ av brevroman, fast den är skriven på post-its och är en ungdomsbok. Men jag minns den iaf som stark och effektfull.
SvaraRadera