Jag klipper ut, skriver om, klipper in. Gulmarkerar. Stryker. Grovredigerar och petar om vartannat. En del är lätt, det faller sig som om det alltid varit meningen, som om jag bara missat det i alla de första genomarbetningarna. Annat är intill märgen svårt. Är detta en darling eller inte? Är det bra och viktigt, eller vill jag ha det kvar för att jag bara är förtjust i det? För att det var längesen jag skrev det och jag läst det så många gånger? För att orden liksom sjunger i huvudet på mig? Hur ska jag veta?
Sånt här håller jag på med just nu. Min egen sista redigering innan manus ska lämnas för "finredigeringen", arbetet tillsammans med herr redaktörn. Det där både njutbara och plågsamma i att få manuset hemskickat med hans blyertsmarkeringar. En skarp blick på den egna texten – det kan vara något av det bästa som finns att få!
Deadline har jag ingen, inte annat än den givna: att vi ska ha en bäbis i september, och innan dess vill jag ha gjort färdigt det här grovjobbet, och så att säga "bara" ha redaktörsjobbet kvar. Och just nu, när det faktiskt gått bra i några dagar, så känns det som gott om tid. En hel sommar, även om jag ju vet hur somrarna brukar bli i skrivhänseende. Nå. Görbart är det hursomhelst!
fredag 10 maj 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis i förskott till både bok och barn!
SvaraRaderaU.J.
Åh, det är det bästa som finns! Att få sina texter slitna i stycken, så att man kan foga ihop dem till något bättre. Och att få barn. Nästan samma sak. Grattis!
SvaraRadera