Rollbesättning

Medan jag väntar på att internetbanken ska sluta apa sig, rollbesätter jag och Axel filmatiseringen av Mot ljuset (som givetvis aldrig kommer att ske).
Såhär långt har vi kommit:

Som Laurids: Thure Linhardt.

Som Thomsen: Mads Mikkelsen (gråhårig, då, och med små 40-talsglasögon.)

Niels då. Där vet vi inte, det är jäkligt svårt.
Men. Ähum. Om han hade varit dansk så hade Benedict Cumberbatch i den här avataren (tror att det är hans egen hårfärg, faktiskt) funkat alldeles perfekt. Men tja, han är ju inte det. Dansk, alltså.

Elly och Annie har vi inte kommit på någon till än. Två svenska skådisar, och helst ska de ju inte var mer än typ 25-30.

Och så Kit då, här funderar vi lite på den här snubben, men som mer mörkhårig då.


Några synpunkter eller kompletteringar??

Ånej,

nu kom jag att tänka på ett foto jag såg i ett fotoalbum jag bläddrade i på loppisen på Straße des 17. juni i Berlin i höstas.
Bilden föreställer tre personer, eller ... ja. En man, en kvinna och i mitten någon i en åtminstone ganska realistisk björndräkt. Två personer och en björn. Kvinnan står till vänster, har jag för mig, och ser leende på björnen. Eller? Var det att björnen tittade på henne som var det speciella.
Hur som helst har jag inte det där fotot i min ägo för att
a) det satt i ett album som var för dyrt för att det skulle vara meningsfullt att ens börja pruta
eller
b) jag var för feg/ärlig för att helt enkelt rycka bilden ur albumet och köpa den ihop med de andra lösa jag köpte.

Har inte tänkt på den sedan dess, men nu. Å, denna bild!

En varm kofta att trä på.

All cred hit.

Någonting viktigt

Vi gör en bra grej på mitt jobb, när vi har mediemöten (inköpsmöten kallas det på en del bibliotek, det är alltså när vi pratar medier och inköp och sånt): varje gång tipsar vi varandra om böcker i en viss genre. Sist var det biografier. Väldigt mycket bra tips, och rätt olika, eftersom vi ju (ta-daa!) är olika personer. Ähum. Men hur som helst, Johannka tipsade om den här, som jag lånade hem genast och läste ut nu ikväll:

Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon. 

Jag hade bara tänkt lägga upp bild och typ "Den här läste jag ut idag, läs den", men det känns så himla kort och torrt.

Jag tyckte om den, även om det inte var den mest välskrivna bok jag nånsin läst. Ämnet bär den, snarare är formen eller gestaltningen. Katarina Taikons liv är intressant, romernas situation i Sverie är intressant och viktig och ganska hemsk oftast och känns som nånting man extremt sällan hör talas om idag. Det hade varit intressant: med en pendang till den här boken som sa nåt om hur det är idag, vad händer, hur ser det ut, hur lever man, hur blir man behandlad, synlig/osynliggjord, etc. 

Något som är bisarrt vill jag gärna citera. Det handlar om en lösdriveriutredning som publicerades 1923.   Mohtadi skriver, med citat ur utredningen:

Utredarna går vidare till att diskutera en för tiden populär fråga, nämligen den svenska folkstammen. Vist innebär de resandes "inblandning i den svenska folkstammen" en "försämring av vår folkras" men det går inte att göra mycket åt: "Då det i de flesta fall gäller svenska medborgare, kan utvisning av dem icke äga rum." Man konstaterar att det inte heller går "att genom några andra direkta  eller indirekta åtgärder utrota dem." (sidan 50)

Utrota alltså. Jag lämnar er med det. Och så tycker jag att ni ska läsa den här boken.