Mitt nya liv som teaterkonnässör

Tips tips! Varje torsdag lägger Storbritanniens National Theatre ut en ny pjäs på youtube. En vecka ligger de kvar. Fritt att titta!

Hittills har jag sett:
- En väldigt fin uppsättning av Jane Eyre.
- Skattkammarön, med makalös scenografi, en helt OK Silver och en underbar genderbent Jim (”Be you boy or girl?” ”That be my business, sir!”)
- Frankenstein, med Benedict Cumberbatch som ”varelsen” - helt otroligt stark, en knytnäve i magen!
- Tre timmar Shekespeare-engelska i Antonius och Cleopatra, gillade den också, bra och riktigt stark mot slutet. Ormen!

Nu i helgen ska jag se: The Barber Shop Cronicles och nästa vecka blir det A streetcar named Desire med Gillian Anderson, DEN är jag väldigt pepp på.

Här kan man läsa mer.

”Läsa poesi om fäktning”

Här är boken, förresten, som jag nämnde i förbifarten utan att riktigt nämna den, i det där klippet i Babel. Mary Jean Chans Flèche. Inte bara om fäktning, verkligen inte. Också om identitet och tillhörighet, att vara kinesisk och/eller engelsk, om sex och sexualitet, om relationen till en mor, en mors minnen, en mors föräldrar. Om te, om språk … Jag tyckte att den var fin. Rekommenderas!

Smyga på texten

Skriva medan man släpper en bok är liksom helkört. Att bli recenserad och samtidigt sitta och försöka klämma nya ord ur kroppen? NEJ.
Men nu då?
Några veckor har gått, kanske har alla recensioner droppat in nu? Jag kommer på mig själv med att nästan i förbifarten tänka på de där halvfärdiga personerna i det där än så länge mycket skissartade. Måhända det snart är möjligt att återse dem? Kanske till och med att några av de där orden inte är alldeles fel? Väntar, smyger, avvaktar. Som om jag måste röra mig varligt för att inte skrämma alltihop på flykten. Tron, lusten, orken.

Recensionsklipp

(från förlagets instagram)